Lyckan

Ibland när luften känns så där kall, klar och bitsk tänker jag på en dag när jag bodde i England.

Jag skulle springa över till Oksanas hotell med något ganska tidigt på morgonen och det hade precis börjat bli höst. Jag hade ingen jacka på mig för det var så pass nära och innan jag spurtade iväg de 100 metrarna stannade jag till och andades in den kalla luften, lyssnade på trafiken och tittade på solen bakom diset.

Jag tänkte "Livet blir inte bättre än så här. Jag är så lycklig. Jag lever i min dröm".

I morses tänkte jag på den dagen.

Karlskrona är inte min dröm. Men Johan är det. Och Harry. Det kommer aldrig att bli som det var då. Jag saknar det. Men vill inte byta.


Harry var i stan för första gången igår. Det gick ömsom bra, ömsom dåligt.
Moi | | En kommentar |
Upp